Kontakt

Psykoterapi, skrivande och vägval

Psykoterapi och skrivande kan vara två kraftfulla verktyg som kompletterar varandra på flera sätt. Här är några sätt på vilka skrivande kan integreras i psykoterapin:

1. Terapeutiskt skrivande: Terapeutiskt skrivande, även känt som expressivt skrivande, är en form av självutforskning genom att skriva fritt och oreflekterat om känslor, tankar och upplevelser. Terapeutiskt skrivande kan hjälpa klienter att uttrycka sig, bearbeta känslor och reflektera över sina erfarenheter. Terapeuten kan använda skrivande som en del av sessionerna eller ge uppgifter för klienten att utföra mellan sessioner.
2. Dagboksskrivande: Att föra en dagbok kan vara en värdefull praxis för klienter att reflektera över sina dagliga upplevelser och uttrycka sina känslor och tankar. Terapeuten kan uppmuntra klienten att föra dagbok och sedan använda den som underlag för diskussioner och utforskning under terapisessionerna.
3. Skrivövningar och reflektioner: Terapeuten kan använda olika skrivövningar och reflektionsfrågor för att hjälpa klienten att fördjupa sin självinsikt, utforska svåra känslor eller utmana negativa tankemönster. Skrivövningar kan vara specifikt utformade för att adressera de utmaningar klienten står inför eller för att främja personlig tillväxt och självkännedom.
4. Skriva som terapeutiskt verktyg utanför sessioner: Att skriva utanför terapisessionerna kan vara en fortsatt praxis för klienten att utforska och bearbeta sina känslor och upplevelser. Terapeuten kan uppmuntra klienten att fortsätta skriva som en del av deras individuella arbete och sedan diskutera och reflektera över skrivandet under sessionerna.
5. Skriva som självuttryck och självreflektion: Skrivande kan fungera som ett verktyg för självuttryck och självreflektion för både klienten och terapeuten. Terapeuten kan använda sina egna anteckningar och reflektioner för att utvärdera terapiframsteg och planera vidare behandling.

Det är viktigt att notera att skrivande som terapeutiskt verktyg kan vara kraftfullt, men det är också viktigt att klienten och terapeuten har en ömsesidig förståelse och att skrivandet används på ett sätt som passar klientens behov och terapeutens inriktning och ramverk

Psykoterapi & skrivande

Denna metod handlar inte om välskrivning och korrekt grammatik. Här möts det egna skrivandet och den psykoterapeutiska processen. Den anpassas efter dina tankar, känslor och behov, samt frågor du bär på och ofta inte ges svar på av olika skäl. Tidsbrist kan vara en sådan faktor. Skrivandet aktiverar hjärnans nätverk som annars slumrar och hamnar i skuggan av dagliga utmaningar. Människor har i alla tider skrivit dagbok. När frågor relateras till Då – Nu – Framtid skapas en ny mening som kan bidra till förändring på ett inre och djupare plan, samt direkta och indirekta vägval inför framtiden.

Vad är EMDR-terapi?

EMDR-terapi är en förkortning av ”Eye Movement Desensitization and Reprocessing Therapy”. EMDR är en psykoterapimetod som kan hjälpa människor att minska besvären efter upplevelser från det förgångna och som kan störa i det dagliga livet.

Många gånger handlar dessa tidigare upplevelser om trauman av olika slag som t.ex. överfall, övergrepp, olyckshändelser eller naturkatastrofer och som kan ha utvecklats till ett posttraumatiskt stress syndrom (PTSD). Men EMDR-terapi kan också användas för att hjälpa människor att hantera ångest och nedstämdhet, reaktioner på förluster och på fysiska sjukdomar och många andra tillstånd där starka känslor är förknippade med tidigare livsupplevelser.

Terapin har sin utgångspunkt i en modell för hur information bearbetas i hjärnans minnessystem. EMDR-terapi kombinerar inslag från flera psykoterapeutiska skolor, bland annat psykodynamisk teori, beteendeterapi, kognitiv beteendeterapi och systemteori. Behandlingen kombineras med så kallad bilateral stimulering, vilken oftast sker via ögonrörelser. Ögonrörelser tillför värdefulla inslag till traumabehandlingen genom att kommunikationen mellan olika delar av hjärnan tycks påverkas positivt och ångestpåslaget när traumaminnet aktiveras minskar.

Metoden vilar på vetenskaplig grund och kan enkelt tillämpas även på annan psykisk problematik, exempelvis ångestproblem eller depressivitet som är förknippade med negativa livshändelser. I korthet kan man säga att EMDR-terapi stimulerar ett naturligt inre system i hjärnan för att bearbeta information. Störande minnen som lagrats på ett dysfunktionellt sätt i minnessystemet kan börja bearbetas. Francine Shapiro, grundare av behandlingsmodellen har kallat detta ”modellen för adaptiv informationsbearbetning” (eng. Adaptive Information Processing, AIP-modellen) (Shapiro, 2018).

Mer eller mindre Bra och dåliga vägval.

Bra vägval

Ett bra vägval kan variera beroende på sammanhanget och dina personliga mål och värderingar. Generellt sett kan ett bra vägval beskrivas som en handling eller beslut som leder dig närmare dina mål, är förenligt med dina värderingar och har en positiv inverkan på ditt liv och välbefinnande. Här är några faktorer att överväga när du bedömer om ett vägval är bra eller inte:

1. Långsiktiga mål: Fundera över hur ditt val kan påverka dina framtida mål och visioner. Kommer det att hjälpa dig att närma dig dem eller hindra dig från att nå dem?
2. Värderingar: Se till att ditt val är förenligt med dina grundläggande värderingar och principer. Att fatta beslut som är i linje med dina värderingar kan ge en känsla av tillfredsställelse och integritet.
3. Konsekvenser: Tänk på de potentiella konsekvenserna av ditt val. Kommer det att ha en positiv inverkan på ditt liv och välbefinnande, eller kan det leda till negativa konsekvenser på kort eller lång sikt?
4. Risker och fördelar: Utvärdera riskerna och fördelarna med ditt val. Bedöm de potentiella positiva och negativa utfallen och fundera på om de är värda att ta eller undvika.
5. Intuition och förnuft: Lyssna på din intuition och använd ditt förnuft när du tar beslut. Balansera känslomässiga reaktioner med en objektiv bedömning av situationen.
6. Lärande och tillväxt: Tänk på hur ditt val kan bidra till din personliga utveckling och tillväxt. Ibland kan ett vägval som utmanar dig och tar dig ur din komfortzon leda till de mest meningsfulla erfarenheterna och framstegen.

Mindre bra vägval
Ett dåligt vägval kan också variera beroende på sammanhanget och dina personliga mål och värderingar. Det kan definieras som en handling eller ett beslut som tar dig längre bort från dina mål, strider mot dina värderingar och har en negativ inverkan på ditt liv och välbefinnande. Här är några faktorer att överväga när du bedömer om ett vägval är dåligt:

1. Kortsiktiga gratifikationer: Att välja omedelbar tillfredsställelse eller kortsiktiga vinster över långsiktig framgång och välbefinnande kan vara ett dåligt val. Det kan leda till att du hamnar i en cykel av oönskade konsekvenser eller hindra dig från att nå dina större mål.
2. Konflikt med värderingar: Om ditt val strider mot dina grundläggande värderingar och principer kan det vara ett dåligt vägval. Det kan ge upphov till skuld, ångest eller en känsla av oärlighet gentemot dig själv.
3. Negativa konsekvenser: Bedöm om ditt val kan ha negativa konsekvenser för dig själv eller andra. Det kan inkludera att skada relationer, förlora möjligheter eller påverka ditt fysiska eller psykiska välbefinnande på ett negativt sätt.
4. Oförenlighet med långsiktiga mål: Om ditt val hindrar dig från att nå dina långsiktiga mål eller förhindrar din personliga utveckling kan det vara ett dåligt vägval. Det är viktigt att bedöma hur ditt val kan påverka din framtid och om det är förenligt med de resultat du strävar efter.
5. Brist på balans: Ett dåligt vägval kan vara resultatet av att inte upprätthålla en balanserad syn på situationen. Att fatta beslut baserat på starka känslor, utan att ta hänsyn till fakta och konsekvenser, kan leda till oönskade resultat.
6. Missbruk av beroendeframkallande ämnen eller beteenden: Att välja att engagera sig i missbruk av beroendeframkallande ämnen eller beteenden, såsom droger, alkohol, spel eller andra skadliga vanor, kan vara ett dåligt vägval. Det kan ha allvarliga negativa konsekvenser för din hälsa, relationer och framtid.

Det är viktigt att komma ihåg att ingen är immun mot att göra mindre bra vägval ibland. Det är en naturlig del av att vara människa. Det avgörande är att lära av dessa erfarenheter, reflektera över dem och göra ändringar för att förbättra ditt framtida beslutsfattande och välbefinnande.

RODIN

Den franske skulptören Auguste Rodin (1840-1917) är mest känd för sin ikoniska skulptur ”Tänkaren” (Le Penseur). ”Tänkaren” föreställer en manlig figur som sitter på en sten och fördjupar sig i sina tankar, med handen mot hakan och en uttrycksfull kroppshållning.

Rodins ”Tänkaren” anses ofta representera mänsklighetens förmåga till reflektion, kontemplation och intellektuell djup. Skulpturen kan tolkas som en symbol för den mänskliga intellektet och dess strävan efter att förstå världen, söka mening och finna svar på de stora frågorna i livet.

Budskapet i ”Tänkaren” kan vara flera, men det frammanar ofta idéer om filosofi, existens, sökande efter kunskap och den mänskliga tankens kraft. Den kan inspirera till eftertanke, reflektion och självrannsakan, och uppmuntra betraktaren att utforska sina egna tankar och funderingar om existensen och livets gåtor.

Viktigt notera är att Rodin själv aldrig gav ”Tänkaren” ett specifikt budskap. Hans konstverk lämnades ofta öppna för tolkning och betraktarens egna reflektioner. Därför kan budskapet som uppfattas av individen variera beroende på deras egna erfarenheter och perspektiv.